|
Spannmål
Vete
När vete malas till mjöl får man vetemjöl (kärnmjöl),
grovt vetemjöl (mörkare) som är bra för sås, kakor, pajer och
bulla, jästbrödsmjöl (ännu mörkare och fint), MANNAGRYN (fås
också i denhär processen och blir god gröt eller att ströbröd
i kakformen) och fint och grovt kli. Det grova kliet är mest
fibrer och mineralrikt och bra för magen. Allt detta alltså
av samma kärna.
Fullkornsmjöl är hela kärnan sammanmalen i
olika grova såll i en hammarkvarn. Detta kallas GRAHAM. Gör
man samma sak med helsäd, men mal det i en valskvarn kallas
det flingor eller kross. Flingornas storlek beror på hur fuktig
spannmålen är då den går genom valskvarnen och på kornens storlek
förstås.
 Råg
och vete är "nakna" kärnor och behöver bara sorteras,
medan korn, havre och spelt måste skalas först och sedan behandlas
som vanlig spannmål.
Råg malas för vår butik genom olika grova såll
som ger RÅGGRÖPE eller grovt rågmjöl och genom ett finare som
ger RÅGMJÖL. Råg är gott till gröt, som gärna får badda lite
längre (1-3 timmar) så att smaken riktigt kommer till sin rätt.
Korn är gott som helt i stället för ris eller
som ugnsgröt med t.ex. saftsoppa. Kornmjöl används i bröd eller
kan kokas som mannagrynsgröt eller i rieska. Kornkross används
i bröd eller till gröt.
Havre kan användas hela skalade i bröd eller
istället för snabbris (behöver koka bara 5-10 minuter). Havreflingor
är gott till gröt, i mysli, i havreflarn eller bara färska som
sådana på fil eller yoghurt. Är du sugen på något sött kan du
"ringla" på lite sirap. Våra havreflingor är inte ångpreparerade
och smakar därför mycket havre och är mjuka. Havre innehåller
mera fett än annan spannmål varför den härsknar rätt fort då
den kommer i kontakt med luftens syre. Därför är "bäst före
-tiden" bara 3 månader.
Spelt
Vår nyaste odlingsprodukt är spelt fastän den är ett urgammalt
sädesslag. Spelten sås på hösten och ger skörd först följande
år, varför den är känslig. Om övervintringen inte lyckas blir
det ingen skörd alls och då är det bra att ha lite i lager.
Som föda är spelt mycket bra för oss människor. Vår kropp kan
tillgodogöra sig speltens näring bättre än t.ex. vetets. Bakningsegenskaperna
är fina och det blir en deg som stiger mycket bra. I hushållet
kan spelt i olika former kan användas som vete eller i blandningar
med vete eller andra sädesslag.
Semleblandningar
SMASKENS speltsemlekross består av spelt, råg, korn
och skalad havre. Se under recept för semlor. Det blir också
god gröt av SMASKENS.
MÖRBY SPECIAL semlekross består av vete korn och råg.
SMASKENS PRESENTKASSE innehåller smaskens, speltmjöl och vetemjöl
och ett recept på SMASKENS SEMLOR.
Krav för ekologisk växtodling
För att ersätta de kemiska näringsämnen som används
i ett konventionellt jordbruk följer vi en 5-årig växtföljd.
Perioden börjar med närande växter, dvs kvävefixerande
växter såsom klöver, ärter och bönor. Efter dem kommer
krävande, tärande växter t.ex. vete råg och spelt. Det
tredje året odlas ärter och havre och efter det spannmål
med insådd, t,ex vete med en klöver- och gräsblandning
som undervegetation som följande år blir ensilagevall.
Vallen är 2-årig för att hinna samla tillräckligt med
kväve till marken i form av organiskt material.
Växtföljden gör att vi inte har problem med sjukdomar
eftersom det inte odlas samma sak många år efter varann.
På så sätt mister sjukdomarna sin värdorganism. Fröogräsen
hinner inte föröka sig så mycket att de blir en stor skadegörare.
Tisteln som har djupa underjordiska näringslagrande stammar
är det största problemet och får bekämpas med svartträda
om inget annat hjälper. Vitroten spökar också, men den
gläder kossorna när de hittar den i halmen, så där är
toleransen lite större.
Både växter och djur granskas av kontrollanten minst en
gång per år. Kontrollanten kollar att växtföljden följs
och att alla papper är i skick. Skördarnas storlek bokförs
och man kollar att man inte sålt mer än man skördar. För
djurens del kollas dessutom att vi har tillräckligt mat
och att de har det bra.
Gödseln från husdjuren komposteras på en gödselplatta.
Sedan används den till potatis, grönsaker och de krävande
grödorna så att alla åkrar med jämna mellanrum också får
gödsel. Kalk sprids efter behov enligt markkartering (jordanalys).
|
|
|
